Stämplingsteori

Elever utan betyg från grundskolan och hedersmord är mitt val av avvikelseexempel.

Innan jag ger mig in i en analys måste jag bena upp det jag tyckte var kärnan i Beckers budskap.

Avvikarkarriärer är ett verktyg Becker använder för att förstå avvikarens val av beteende. Åtta steg har jag upptäckt i hans beskrivning av begreppet.

1.    Individen inleder sin avvikarkarriär genom att bryta mot ett visst regelverk. Regelverket kan gälla ett rent lagbrott såväl som en familjs normer.

2.    Individen utvecklar sitt intresse för avvikelsen.

3.    Omgivningen upptäcker avvikaren.

4.    Omgivningen utpekar avvikaren.

5.    Omgivningen dömer avvikaren.

6.    Omgivningen straffar avvikaren, antingen med ord eller med handlingar.

7.    Individens avvikande handlingar tilltar som reaktion på omgivningens agerande. Detta om avvikaren inte blivit förlåten i initialskedet av sin avvikarkarriär.

8.    Avvikaren väljer bort den konventionella gemenskapen och ansluter sig till likasinnade.

Becker definierar begreppet avvikelse som en offentligt stämplad överträdelse. Någon måste ha skapat en regel som är allmänt känd och allmänt accepterad innan en aktivitet kan betraktas som ett utanförskap. Någon måste upptäcka avvikelsen, utpeka den och eventuellt döma och bestraffa avvikaren. Intressant enl. Becker är att den etablerade vetenskapliga forskningen satsar mest på personer som bryter mot regler och sällan på dem som skapar reglerna. Interaktionsprocessen mellan personer i en grupp eller i ett samhälle måste oftare stå i fokus för forskningen önskar Becker. Detta för att skapa full förståelse för det avvikande beteendet.

All mänsklig aktivitet inklusive den avvikande är kollektiv menar Becker. De avvikande beteendena delar Becker upp i fyra kategorier:

1.    Den falskt anklagade är lydig men upplevs som avvikande.

2.    Konformt beteende är lydigt och upplevs som sådant.

3.    Ett rent avvikande beteende är regelbrytande och upplevs på detta vis.

4.    Hemligt avvikande är regelbrytande men upplevs inte så. 

Becker påpekar att hans klassifikation är relevant endast den utgår ifrån ett för alla inblandade känt regelverk. Dessutom understryker han att typerna av avvikelse handlar om ett beteende inte om en individs personlighet.

Becker efterlyser en större noggrannhet i forskningens teorianalyser och datainsamlingar både på förförståelsenivån och på definitionsnivån.

Avgående niondeklassare utan godkända betyg

Det är inte så konstigt att många elever går ut nian utan fullständiga betyg. Ofta läggs skulden på individen. Här stämmer Beckers kritiska hållning till hur vi förklarar avvikelser i våra undersökningar. Det stora samhället skapar genom

t ex skollagen ett regelsystem som fastställer elevens rättighet till en individanpassad studiegång. Paradoxalt nog följs ytterst få skollagar till fullo i den verkliga skolsituationen. Ändå får den enskilde stå till svars för ett eventuellt misslyckande i skolarbetet. Därmed inte sagt att individen inte är delaktig i processen men om vi skulle följa Beckers uppmaning att titta närmare på alla inblandade i interaktionen skulle individens del i misslyckandet vara i det närmaste obefintlig.

Avvikarkarriären inleds först efter att samarbetet i det stora samhället hamnar i obalans. Våld och kränkande behandling, bristfälliga rutiner, okunskap, en schemaläggning fokuserad på ekonomiska beting, trasiga hemförhållanden, saknaden av ett förebyggande arbete, saknaden av attraktiva alternativa livsvägar, saknaden av forskning om brottsprevention hos unga, ekonomiska indragningar, kortsiktiga ekonomiskt styrda mål, skolledare utan en pedagogisk förankring är bara några av de faktorer som bidrar till obalansen.

Ändå klarar sig de flesta eleverna och får sina betyg när de slutar grundskolan. Men de som inte klarar sig inleder ofta en avvikarkarriär. Första steget kan se olika ut. Skolk är ett vanligt första steg. Börjar avvikaren skolka bryter avvikarens vårdnadshavare mot lagen om skolplikt. Steg två låter inte vänta på sig. Eleven slipper känna sig misslyckad när han/hon skolkar och då blir det lättare att fortsätta skolka allt oftare. Steg tre, upptäckten. Steg fyra, utpekandet. Och så vidare med fördömandet, straffet, accelererande skolk och till slut valet att utebli helt och ansluta sig till gäng som verkar utanför skolan på skoltid.

Precis enligt boken… Denna karriär kan avbrytas förutsatt att avvikaren upptäcks i tid, ”blir förlåten” och rätt åtgärder sätts in omedelbart.

För att förklara varför vissa individer inte gör sånt som ogillas tar Becker upp ”engagemangsprocessen”. Individens socialisering till det konventionella beteendemönstret har lyckats och gett individen styrkan att avstå från att följa  impulsiva drivkrafter. Individen vill undvika negativa konsekvenser och tänker på allt han/hon förlorar på att bryta mot reglerna.

Avvikarna vill egentligen också vara konventionella enligt Becker, men de använder en neutraliseringsteknik för att försvara sina avvikande impulshandlingar. Becker redogör för Sykes och Matzas teorier om hur förövare neutraliserar det stora samhällets värderingar, ser sig som hjälplös, ”ingen bryr sig om mig” osv.

Både engagemangsprocessen och neutraliseringstekniken återfinner vi på individnivån i betygsfrågan.

När eleven inlett sin avvikandekarriär kommer ursäkterna, mina föräldrar är skilda, ingen bryr sig, lärarna är dumma osv.

I mitt arbete som kärnämneslärare och speciallärare möter jag de o n situationerna i verkliga livet s a s. Och jag tycker precis som Becker, vi borde framhäva framgångsfaktorerna hellre än att analysera sönder de som hamnat i en avvikarkarriär!

Hedersmord

Mord är ett intressant avvikande beteende att studera. Det har en omfattande historisk, kulturell, social, psykologisk, politisk och inte minst en ekonomisk bakgrund. I alla samhällen, antika såväl som samtida, betraktas mord som ett allvarligt brott. Jag valde att begränsa min analys till hedersmord. Komplexiteten kring företeelsen är problematisk men förloppet går ändå att placera inom ramen för Beckers avvikarkarriär.

Individens handlingar föregås av mänsklighetens segdragna patriarkala arv. Mannen måste skydda familjens heder och lyckas han inte kontrollera kvinnornas uppförande måste de dö. Detta härstammar från den tid då människan inte hade nedskrivna lagar. I moderna samhällen har jämställdhetsarbetet kommit så lång så att kvinnan inte mördas för hederns skull längre, därmed inte sagt att våldet mot kvinnorna upphört. I mindre moderna kulturer spelar hedern fortfarande en avgörande roll i kvinnornas livsval. Om hon underkastar sig släktens normer klarar hon livhanken. Bryter hon mot normerna blir det farligt. En manlig släkting måste då inleda en avvikarkarriär, ibland inte helt frivilligt. Han bryter mot internationella och nationella lagar och dödar den kvinna som har skämt ut familjen. Om samhället lyckas upptäcka och anhålla förövaren följer dom och straff. Sista steget i Beckers teori kring avvikarkarriären blir intressant.

Nu skulle förövaren välja bort den konventionella gemenskapen och ansluta sig till likasinnade men det har han redan gjort innan han valde att begå denna avvikande handling. Ett annat problem är att i avvikarkarriärens process har individen en chans att hoppa av om han/hon blir förlåten men i fallet hedersmord är förövaren förlåten redan innan han inledde sin avvikarkarriär men ändå inte eftersom det stora samhället inte tillåter mord.

Jag tyckte det var intressant att läsa Beckers beskrivning av multivariat analys, om hur forskningen försöker upptäcka ”sjukdomens etiologi” för att finna orsakerna till det oönskade beteendet. Multivariat analys innehåller både teoretiska och metodologiska val men förutsätter att alla faktorer verkar samtidigt men i verkligheten är ett avvikande beteende en process, menar Becker. Variablerna i händelseförloppet måste förklaras med ett verktyg som kan särskilja de stegvisa förändringarna i individens avvikande beteende. Att använda sig av multivariat analys kan vara missledande för att i den statistiken kan t ex avvikare som ångrat sig och blivit förlåtna och även de falskt anklagade hamna.