Snart oktober, ingen examination ännu...

In absurdum....

from:
till:	Å Kopia till skolans högsta rektor M A
datum:	15 september 2013 22:00
ämne:	Fwd: Re: Re: Re: C-uppsats i sociologi

Nu har jag ändrat enligt dina kommentarer. ( Bilaga 12)

Kommentar 1: Vad dessa grundfaktorer avser måste belysas här. Du bör hålla dig till kollektiv identitet, men inte nationell identitet, eftersom denna bygger på den västerländska nationalstatsnormen, vilken inte palestinierna har haft möjlighet att förverkliga

Förklarat grundfaktorerna.

Gällande nationell identitet: Enligt tidigare forskning ämnade araberna i Palestina bygga upp sin nationella identitet på västerländska grundvärderingar!

Sid 17:

Familjen Sakakinis överhuvud, Khalil, var engagerad i en nationalistisk grupp som efter första världskriget kämpade för ett bildande av en modern stat för araberna i Palestina. Fram till krigets utbrott skapade familjerna, de flesta kristna araber, i Qatamons ett urbaniserat samhälle som fostrade sina barn på brittiskt–europeiskt vis. Många hade högre utbildningar såsom läkare, arkitekter, advokater och affärsmän, de försörjde sig vanligtvis genom att arbeta åt den brittiska kolonialmakten. De stod för den begynnande arabiska medelklassen i Jerusalem, de levde i samexistens med sina judiska och muslimska grannar och hade kulturellt och ekonomiskt utbyte med dem (Radai 2007: 962–965).

Kommentar 2: Om detta utgör forskningsfrågan så måste inledningen framhäva detta tydligare, dvs du måste i texten ovan grunda för att din studie avser undersöka hur individuella och kollektiva identiteter skapas, med det Palestinska folket som exempel. Det finns ju andra historiska exempel på hur ockupation av främmande makt stärker en nationell, kollektiv identitet (t ex Norge) eller hur påtvingad landsflykt blir till en källa för att utveckla en kultur präglad av längtan efter ett återvändande (diaspora).

Har kompletterat inledningen något. Av tidigare forskning framgår att det aktuella landområdet har varit ockuperad mark så långt tillbaka vi kan blicka.

Kommentar 3: Hur lyder den?

Ett förtydligande av Berges holistiska tänk är gjort.

Kommentar 4: Syftet måste omformuleras: det kan inte reduceras till att besvara forskningsfrågan. Syftet måste vara vidare än forskningsfrågan, vilken anger på vilket sätt, med vilket specifikt fokus syftet skall uppnås.

på vilket sätt:

Ett antal teorier presenteras och tolkas och valet av data motiveras utifrån syftet och forskningsfrågan. Därutöver är målet att föreliggande studie ska utgöra en bas för en större empirisk undersökning i en vidare forskning. Följaktligen innehåller studien inte någon empirisk datainsamling.

Fokus:

Genom att bearbeta och diskutera relevant material ämnar studien synliggöra faktorer och förklaringar knutna till forskningsfrågan. Avsikten med studien är att uppfatta problematiken ur ett bredare och djupare perspektiv än det vi möter via media.

Tidigare forskning är i föreliggande studie uppdelad i fyra avsnitt för att ge läsaren möjlighet att på ett lättbegripligt sätt sätta sig in i omfattande faktaunderlag.

Avsnitt 2 återger en historisk faktabakgrund, en överblick på hur historiska berättare betraktar folk och landområden under flera tusen år av politiska och sociala manövreringar i Mellanöstern vilket är ett av målen med föreliggande studie. Avsnitt 3 bereder det historiska perspektivet och diskuterar ansvarsfrågan gällande palestiniernas dilemma ur flera synvinklar. Avsnitt 4 markerar med hjälp av en kvantitativ studie komplexiteten kring relationerna mellan arabvärlden och den övriga världen i synnerhet gällande Palestinafrågan. Avsnitt 5 är ett distinkt vittnesbörd. En familj berättar om situationen för arabbefolkningens medelklass då världssamfundet omformade gränsdragningarna i hela Mellanösterns territorium.

Teoriavsnittet, avsnitt 6, presenterar teorier kring identitet, existentialism samt kollektiv och nationell identitet. Syftet är att komma åt så många faktorer som möjligt för att studien ska vila på en så bred grund som möjligt gällande forskningsfrågan. Läsarna ska kunna lita på att forskaren är påläst. Ett folks öde ska förstås ur flera synvinklar, såväl historiska och kulturella som sociologiska, alla är faktorer som påverkar människors livsvärldar både enskilt och i grupp. Här redovisas också hur de två konfliktdrabbade etniska grupperna i Palestina respektive Israel ser på sin nationella identitet.

Den djupa förståelsen för ett folks öde kan inte uppnås med endast en analys av ett historiskt händelseförlopp. Sociologiska faktorer har en avgörande betydelse för hur individer i ett samhälle gör sina val och därigenom i interaktion med andra påverkar det historiska händelseförloppet. Sålunda uppfylls syftet med föreliggande studie.

Kommentar 5: Den måste anges tidigare i arbetet

Var?

Kommentar 6: Det här är en oerhört komplex forskningsfråga. Det enkla svaret är på alla sätt eller på intet sätt. Det finns givetvis en mängd aspekter av sociologiska teorier (med fokus på identitet) som kan tolkas som och användas på palestinierna, och samtidigt antagligen väldigt lite eller inget alls som specifikt avser denna grupp. Palestiniernas problematik är inte något neutralt område, det finns olika beskrivningar av denna beroende av politiska ställningstaganden. Förenkla till att handla om skapandet av en nationell palestinsk identitet.

Ändring:

Hur belyser sociologiska teorier och historiska berättelser bakgrunden till palestiniernas strävan att skapa en nationell palestinsk identitet?

Kommentar 7: Tidigare forskning i din undersökning måste kretsa kring andra studier kring skapandet av en kollektiv identitet, samt historisk sociologi. Denna historiska genomgång kan du istället använda som din empiri till att identifiera (utifrån sociologisk identitetsteori) de grundfaktorer du nämner i inledningen. Du måste ta en diskussion om urval och källkritik i metodkapitlet.

Tillägg i metodavsnittet:

Teoriavsnittet, avsnitt 6, presenterar teorier kring identitet, existentialism samt kollektiv och nationell identitet. Syftet är att komma åt så många faktorer som möjligt för att studien ska vila på en så bred grund som möjligt gällande forskningsfrågan. Läsarna ska kunna lita på att forskaren är påläst. Ett folks öde ska förstås ur flera synvinklar, såväl historiska och kulturella som sociologiska, alla är faktorer som påverkar människors livsvärldar både enskilt och i grupp. Här redovisas också hur de två konfliktdrabbade etniska grupperna i Palestina respektive Israel ser på sin nationella identitet.

Kommentar 8: I detta kapitel skall du utveckla grundfaktorer i skapandet av en kollektiv identitet utifrån sociologiska teorier

Hela avsnittet, avsnitt 6, är en redogörelse för de sociologiska grundfaktorer kring identitet.

Kommentar 9: Men dessa kan återberättas från en mängd olika perspektiv och utifrån flera olika intressen. Du måste ha en diskussion om detta (källkritik)

Tillägg i metodavsnittet:

Avsnitt 2 återger en historisk faktabakgrund, en överblick på hur historiska berättare betraktar folk och landområden under flera tusen år av politiska och sociala manövreringar i Mellanöstern vilket är ett av målen med föreliggande studie. Avsnitt 3 bereder det historiska perspektivet och diskuterar ansvarsfrågan gällande palestiniernas dilemma ur flera synvinklar. Avsnitt 4 markerar med hjälp av en kvantitativ studie komplexiteten kring relationerna mellan arabvärlden och den övriga världen i synnerhet gällande Palestinafrågan. Avsnitt 5 är ett distinkt vittnesbörd. En familj berättar om situationen för arabbefolkningens medelklass då världssamfundet omformade gränsdragningarna i hela Mellanösterns territorium.