Januari 2009 B-uppsatsen i sociologi godkänd, dock är det en annan lärare än den arga fientliga!

Nu är uppsatskursen på B-nivå slut.


Läraren, en duktig kvinnlig lärare, lärde oss allt om kvalitativ och kvantitativ forskning med tillhörande filosofiska och teoretiska strömningar.

Vi fick jobba i par under kursens gång.Varje inlämningsuppgift åtföljdes av en muntlig respons.


Och i januari 2009 lämnade jag in min B-uppsats och fick G. Jag bestämde mig för området jämställdhet eftersom jag hade läst två högskolekurser inom genusbegreppet.



B-uppsatsen blev bra och här publiceras delar av den, forskningsfrågan besvarades:

Vilken innebörd har en jämställd skola för lärare?

Innehållsförteckning

Sammanfattning..................................................................................................................... 0

1. Inledning............................................................................................................................... 2

2. Syfte...................................................................................................................................... 2

3. Disposition............................................................................................................................ 3

4. Forskning på området....................................................................................................... 3

4.1 Litteraturstudie................................................................................................................. 4

4.2 Styrdokument..................................................................................................................... 4

5. Könsteoretiskt perspektiv.............................................................................................. 5

6. Metod..................................................................................................................................... 6

6.1 Den hermeneutiska forskningsansatsen............................................................................... 7

6.2 Datainsamling och urval.................................................................................................... 8

6.3 Analysförfarande............................................................................................................... 8

7. Resultat och analys......................................................................................................... 8

7.1 Teman.................................................................................................................................. 8

7.1.1 Läraransvaret ................................................................................................................... 9

7.1.2 Elevens genusmedvetenhet ................................................................................................. 9

7.1.3 Makthavarnas ansvar........................................................................................................ 10

7.2 Huvudtolkning.................................................................................................................. 11

7.3 Diskussion.......................................................................................................................... 12

Referenslista........................................................................................................................ 14

Bilaga 1.................................................................................................................................... 15

Diskussion

Jag inledde mitt arbete med en observation om att skolans styrdokument förbises gällande jämställdhetsuppdraget. Mitt syfte med min studie var att förstå hur lärare uppfattar jämställdhet i sin arbetsvardag.

Mina informanter har verifierat mina farhågor och besvarat min forskningsfråga. Därmed är inte sagt att jag har kommit fram till någon allmän och sann bild av hur jämställdheten gestaltar sig i skolans värld. Men mina informanter har bekräftat många slutsatser som framkommer i min presentation av tidigare forskning. Jämställdhet och rättvisa har förlorat mark till förmån för individens valfrihet och individens tävlingsinstinkter (Oftedal Telhaug, 2006). Man kan fråga sig om individualism är ett hot mot jämställdhet. Inte individualism i sig men i en värld där det manliga värderas högre än det kvinnliga är individualism och privatisering av jämställdhetsmålen ett hinder i jämställdhetsarbetet tycker jag. Och än så länge måste vi reglera och styra våra handlingar för att skydda individer mot ojämställdhet som jag ser det. 

Björnstam (2006) skriver att jämställdhet är ett politiskt begrepp med många olika innehåll och att det åläggs den offentliga sektor en föregångarroll i frågan om jämställdhet. Mina informanter ger en varierad bild av jämställdheten och poängterar saknaden av förebilder hos skolledningen gällande jämställdheten. Detta upplever jag som bekymmersamt.

I Lifs (2008) bok återkommer kopplingen till våra styrdokument och påpekanden om att konkreta jämställdhetsåtgärder saknas i skolvärlden. Detta bekräftas också i mina informanters berättelser om hur lite de hinner syna jämställdhetsrelaterade skolaktiviteter. 

Jag berättade i min inledning om en tidigare aktionsforskning där jag kom fram till att genomtänkta arbetsredskap kan ändra förutsättningarna för lärande och djupförståelse av jämställdhet. Efter genomförandet av den här studien är jag mer än någonsin övertygad om att vi noggrant måste tänka igenom hur vi lägger upp vår undervisning och hur vi väljer det studiematerial vi presenterar för våra elever om vi ämnar fullfölja jämställdhetsmålet i våra styrdokument.

Jag skrev att för mig handlar jämställdhet om att förstå och framförallt vilja förstå hur könsskillnaderna konstruerats. Jag håller fast vid det och vid min intention att öka medvetenheten kring och förståelsen för genusrelaterade fenomen i skolvärlden. Min studie och mina informanters utsagor har stärkt min vilja att medverka till en skolutveckling mot en skola där lärare och elever känner sig och är jämställda.

Min studie har stärkt och vidgat min syn på jämställdhet, genom att bli medvetna om hur våra roller föds och reproduceras kan vi genomskåda vad som påverkar vår förmåga att se på våra beteenden och relationer. Inte förrän vi erkänner att den patriarkala ordningen bestämmer våra normer och handlingar kan vi vara mogna för förändringar. Paradoxalt nog, erfar jag, sitter makthavare på olika samhällsnivåer och dikterar jämställdhet men samtidigt orsakar samma makthavare en tidsbrist hos lärarna så att de inte hinner uppfylla de uppställda målen. Om vi inte får tid till reflektion, ledning i hur vi rent pedagogiskt ska införliva jämställdhetstanken i vårt språkbruk och i våra möten med våra elever, kommer vi aldrig åt diskurserna. De kommer att bara finnas där, oåtkomliga. 

Och till sist, med tanke på mina informanters erfarenhet av jämställdhet i skolan, måste det politiska utspelet kring jämställdhetsfrågor i skolan kraftfullt och mycket tydligt lyftas i debatten om vilka förutsättningar skolan har för att kunna fostra våra barn och ungdomar till ansvarsfulla, tänkande, kritiska och jämställda individer.

Referenslista

Berggren, I. (2001). Identitet, kön och klass. Avhandling. Göteborgs universitet.

Dahlberg, K, Dahlberg, H. & Nyström, M. (2008). Reflective Lifeworld Research. Lund. Studentlitteratur.

De Beauvoir, S. (2002). Det andra könet. Smedjebacken. Nordstedt.

Eneroth, B. (1987). Hur mäter man vackert? Grundbok i kvalitativ metod. Stockholm. Natur & Kultur.

Hartman, S. (2005): Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter. Falun. Natur & Kultur.

Hirdman, Y. (2001). Genus – om det stabilas föränderliga former. Lund. Liber.

Jämställdhetslagen (1991:433) med kommentarer

Utfärdad: 1991-05-23 Ändringar införda t.o.m. SFS 2005:476

Lif, Jan. (2008). Jämställdhet i skolan. Polen. Studentlitteratur.

Starrin, B. & Svensson P-G. (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund. Studentlitteratur.

Lpf 94 (1994). Stockholm. Texten i Lpf 94 är baserad på SKOLFS 1994:2.

Lundgren, A-S (2000). Tre år i g- Perspektiv på kropp och kön i skolan. Symposium. HSL förlag

Malmgren, G. (1992). Gymnasiekulturer: lärare och elever om svenska och kultur. Lund.

Staberg, Else (1992). Olika världar, skilda värderingar. Hur flickor och pojkar möter

högstadiets fysik, kemi och teknik. Umeå universitet, Pedagogiska institutionen.

Öhrn, E (2002). Könsmönster i förändring. Stockholm. Skolverket.

Forskningsartiklar

Carlgren, I. Klette, K. Myrdal, S. Schnack, K. and Simola, H. Changes in Nordic Teaching Practices: Fr.om individualised teaching to the teaching of individuals. The Stockholm Institute of Education, Sweden; University of Oslo, Norway; Ministry of Education, Iceland; The Danish University of Education, Denmark; University of Helsinki, Finland Scandinavian. Journal of Educational Research Vol. 50, No. 3, July 2006, pp. 301–326

                     

Björnstam, L. Blockert, J. Larsson, J. Från könsmakt till livspussel. En diskursanalys av begreppet jämställdhet i valrörelserna 2002 och 2006. Statsvetenskap, fk. Södertörns högskola.

Oftedal Telhaug, A. Asbjørn Medias. O. and Aasen, P. The Nordic Model in Education: Education as part of the political system in the last 50 years. Norwegian University of Science and Technology, Norway; Nord-Trøndelag University. College, Norway; Institute for Studies in Innovation, Research and Education (NIFU STEP), Norway. Scandinavian Journal of Educational Research Vol. 50, No. 3, July 2006, pp. 245–283